Stipendium – Förskolans Språkmiljö

Det görs ett fantastiskt imponerande och viktigt arbete kring FÖRSKOLANS SPRÅKMILJÖ runt om i landet. Vi på Skapande Pedagogik har fått nöjet att läsa 132 ansökningar, som beskriver hur språkskapande miljöer och språkskapande aktiviteter stödjer barnens språkutveckling och kommunikation.
Efter ett idogt arbete har vi på Skapande Pedagogik och Juryn kommit fram till att stipendiet FÖRSKOLANS SPRÅKMILJÖ går till förskollärare Moa Bäversten och förskollärare Emilia Larsson Samoladas från Västerås.

Språkstimulerande arbetssätt på avdelning Lärkan.

Vi som ansöker om detta språkstipendium är Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas och arbetar tillsammans på Gransångarens förskola i Västerås. Gransångarens förskola har sex avdelningar varav tre av dem är yngrebarnsavdelningar och tre är äldrebarnsavdelningar och ligger i en stadsdel som heter Råby.

På vår avdelning är språk det övergripande området, paraplyet, som övriga projekt utgår ifrån.
För ett år sedan började vi arbeta på denna förskola, på en avdelning med barn i åldrarna 1-3 år. Ganska snart började vi reflektera över att en stor del av barnen i vår barngrupp inte kommunicerar verbalt. Större delen av barnen i vår grupp har föräldrar som är utlandsfödda och har ett annat modersmål än svenska och därmed är många av barnen tvåspråkiga och vissa till och med trespråkiga. I boken Barn med flera språk – tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle beskriver Ladberg (2003) att flerspråkiga barn inte är senare i sin språkutveckling som man tidigare trodde. Med detta i ryggen funderade vi på vad detta beror på. Efter många långa reflektioner och diskussioner sinsemellan och med stöd av kommunens logoped har vi landat i att det antagligen inte finns tillräckligt många språkmotorer i gruppen. Vi förstod på en gång att VI behöver lägga i en högre växel för att agera språkmotorer för ALLA barn i vår barngrupp. För att lyckas nå fram och för att räcka till så gott det går i detta viktiga uppdrag förstod vi att vi behöver ta hjälp av vår miljö för att öka barnens vilja och lust att mötas, språka och samspela.

Vi försöker att täcka upp så många olika delar som möjligt när det kommer till språket i verksamheten:

Lärmiljön – Vi arbetar för att skapa en lustfylld lärmiljö där barnen känner trygghet, nyfikenhet och blir sugna på att leka, samspela och språka tillsammans. I detta arbete ser vi vikten av att skapa mötesplatser för barnen för att de på ett naturligt sätt ska mötas och därmed locka fram kommunikation. Vi väljer många olika material för att ge barnen så många erfarenheter som möjligt.

På vår avdelning kan vi se att de yngre barnen framförallt lockas av sensoriska material och därmed försöker vi skapa mötesplatser där detta erbjuds. Exempel på detta är ett bord inne på avdelningen som vi kan variera innehållet i. Ibland erbjuder vi ris på detta bord, ibland sand eller pasta. I vintras erbjöds barnen arbeta med snö på det bordet.

Vi kan se att de olika materialen bjuder in till samtal om materialets sensoriska egenskaper. Detta blir även en plats där barnen och vi vuxna kan skapa gemensamma erfarenheter. Genom att ge barnen möjlighet att skapa gemensamma erfarenheter underlättar det deras förmåga att återberätta och sammanfoga tidigare erfarenheter med nya. Detta ser vi som första steget för läs- och skrivutvecklingen i förskolan.
Vi arbetar också för att “iscensätta” lekar och miljöer som barnen lockas in i. Ett exempel på detta är att vi dukar fram i hemvrån på morgonen, eller att bilarna är ute och kör på samlingsmattan, en stor sandhög med träplankor på ute där bilar och bollar kan rulla.

För oss är det viktigt att skapa en lugn och trygg miljö eftersom att vi ser tryggheten som utgångspunkt för barns utveckling och lärande. Genom att vi arbetar aktivt med vår miljö så har vi möjlighet att ligga steget före så att barnen snabbt kan hitta en plats i ett sammanhang. Miljön hos oss ska vara levande och vi försöker välja inspirerande och spännande material att erbjuda våra barn. Konstruktionsmaterial, sorteringsmaterial i form av träskålar och gamla gardinöljetter är mycket populärt just nu. Genom att erbjuda många olika upplevelser kan vi ge ord flera innebörder och nyanser. Ord som bland annat mjukt, hårt, ljust och mörkt upplever vi behöver kopplas till erfarenheter och upplevelser för att förstås.
Vi arbetar mycket med böcker på olika sätt. För att kunna ha böcker tillgängligt hela tiden så laminerar vi böckerna vi har för att de ska kunna bläddra i och mötas i böckernas värld hur och när de vill. Vi har såklart de riktiga exemplaren nära till hands, för de barn som vill och kan, samt när vi vuxna högläser som vi bland annat gör varje dag när de vaknar upp efter vilan.

För att ge barnen flera dimensioner och större förståelse för böckernas innehåll skapar vi bordssagor utifrån böcker vi använder i undervisningen. Tillexempel “Bobbos väska”, “Spöket Laban får en lillasyster” osv. Dessa bordssagor använder vi i samlingar men även som material barnen kan arbeta med tillsammans med varandra och med oss vuxna. Under våren testade vi även att kopiera upp bilderna till bobbos väska och ha som samtalsbilder vid våra matbord. Detta var mycket lyckat så det kommer vi att fortsätta med i framtiden också utifrån de böcker vi arbetar med.

Vi är noga med att erbjuda ett varierat och normkreativt bokutbud hos oss för att visa på olikheter och det fina med det. Vi brukar även placera ut material från sagorna i vår lärmiljö. Tillexempel bockarna bruse i konstruktionshörnan, laban i dumpern osv. Vi arbetar även med dramatisering av böcker samt dramatisering av våra samlingssånger. I samlingen har vi konkret material till våra sånger och sagor för att öka förutsättningar för barnen att utveckla sin språkförståelse. Vi sjunger långsamt och sånger med tecken så barnen lättare kan sjunga med. Samlingen ser vi som viktigt då barnen skapar gemensamma erfarenheter vilket ökar förutsättningen för dialog och reflektion.

En viktigt del av skapandet av våra levande miljöer är att vi använder oss av digitala redskap, framförallt projektor. Vi projicerar både på vägg och på olika material. Till exempel så projicerar vi en lugn och stämningsfull video på morgonen som blir det första barnen och vårdnadshavarna möter när de kliver in på avdelningen. Projektorn används också för att skapa fler dimensioner i vår undervisning och i barnens sensoriska upplevelser.

Dokumentation: Vi använder dokumentation som ett stöd och som ett underlag för samtal. Barn-barn och barn-vuxen. Ett exempel på detta är vårens projekt som tog sin början när vi fick in myror på avdelningen som några barn fastnade för. Vart kom dem ifrån? Varför hade de flyttat in till oss? Vart bor dem annars? Vi gick till skogen minst en gång i veckan för att söka efter myror och andra insekter. Då passade vi på att tillsammans med barnen lägga ut en liten dörr bakom en stubbe i skogen. Vem kommer att flytta in under dörren? Detta blev en återkommande aktivitet i flera veckor att gå till stubben och öppna dörren. Under detta projekt reflekterade vi mycket kring vad det var med myrorna som intresserade barnen. Vi ser detta som en utmaning då så få av våra barn uttrycker sig verbalt. För att tillgodose och ge svar på så många funderingar som möjligt valde vi (i vanlig ordning) att erbjuda många olika sätt att utforska och möta myrorna. Barnen fick arbeta med lera. Hur många ben har en myra? Hur ser kroppen ut? Hur ser en myrstack ut? Vi skapade även ett landskap/skog av grönfärgad pasta där myror flyttat in. Vi har dansat som myror. Under hela processen har barnen och vi vuxna fotograferat och dokumenterat vad vi upplevt. Bilderna blir ett viktigt stöd för våra barn i gruppen som inte har så många ord men även för oss vuxna i vårt sökande efter vad det verkligen är som intresserar barnen och hur vi ska ta det vidare.

Dokumentationen presenterar vi sedan på ett estetiskt vis för att visa på värdet i det barnen gör. Denna dokumentation skapar många möten och samtal kring barnens arbete.

Utemiljö: Vi arbetar även för att skapa en rik och inspirerande utemiljö genom att även där tillföra olika material. Lutande plan, sortera kottar, vattenbana, samtalsbilder, musikverkstad, laminerade böcker för bokläsning utomhus. Vi har även lådor som vi arbetar tillsammans med barnen ute med olika innehåll som till exempel pärlor och målarmaterial.

Då vi ibland har stora språkhinder i våra möten med vårdnadshavare arbetar vi mycket för att nå fram till dem på olika sätt för att kunna mötas i att tillsammans med vårdnadshavarna skapa goda förutsättningar för barnen. Vi har nyligen börjat med en bokpåse för föräldrarna att låna med hem för att läsa tillsammans med sina barn. Vid läsningen uppmuntrar vi föräldrarna att översätta boken till deras modersmål för att öka och vidga barnens förståelse för innehållet. Vi uppmuntrar föräldrarna att tala det språk de kan tala nyanserat, oftast modersmålen. Alltså det språk de kan beskriva skillnaden mellan mjukt och fluffigt.

För att stödja barnen i sin modersmålsutveckling på förskolan har vi papper med ord på barnets modersmål uppsatta på olika ställen i verksamheten. Som exempelvis i badrummet har vi ett papper med ord för tvätta, händer, mun, ansikte osv. Dessa papper fungerar som ett verktyg för oss vuxna, med stöd av dessa papper kan vi vara med och sätta ord på vad barnen gör (“tvätta händer”) på deras modersmål. I vår hall sätter vi varje vecka upp bilder från det vi gjort på förskolan tillsammans med en text där föräldrar uppmuntras att samtala med sitt barn om vad de gjort på förskolan. Dessa bilder är såklart även till för barnen att mötas kring och tillsammans reflektera och sätta ord på vad de gjort.

Vi värderar samarbetet med mellan hem och förskola högt, och tanken är att vi ska försöka bygga en brygga mellan det språkutvecklande arbetet barnen ägnar sig åt på förskolan och hemmet, användandet av bilder blir ett verktyg för att föräldrar lätt ska kunna kroka i där vi slutade.

På vårt senast föräldramöte lyfte vi vikten av att läsa böcker för sina barn och uppmuntrar till bokläsning, förskolan har även nära kontakt med biblioteket som besöker förskolan då och då för att skapa kontakt med föräldrar och för att de familjer som vill kan få hjälp med hur de kan låna böcker.
För en del barn går språkutvecklingen lite trögare, vi försöker då stötta och uppmuntra föräldrar att ta kontakt med BVC och be om hjälp i god tid. Vi arbetar för att nå ett samarbete mellan vårdnadshavare, förskola och BVC. Vi kan se att detta samarbete är värdefullt för barnet och erbjuder oss därför att hjälpa till i kontakten med BVC. Detta tycker vi är väldigt viktigt då vi vet att forskning visar på att flerspråkiga barn kommer ofta mycket senare i kontakt med logoped på grund av gamla synsätt på flerspråkiga barns språkutveckling (Ladberg, 2003).

Vi känner själva att de material, aktiviteter och vår lärmiljö som vi erbjuder barnen främjar deras språkliga utveckling men det skulle inte vara något värt om vi som pedagoger inte var tillsammans och nära barnen. Vi är deras röster och gör vårt yttersta för att ge barnen så goda förutsättningar vi bara kan för att de ska utvecklas till självständiga individer med tro på sig själva vilket språket är en mycket viktig faktor i.

Här kan du följa Moa Bäverstens och Emilia Larsson Samoladas pedagogiska arbete:
Instagram: emolia_i_forskolan
Youtube kanal: emolia i forskolan

Juryns motivering till Moa Bäversten

Det är med en stor ära och stolthet vi vill tilldela dig Moa Bäversten Skapande Pedagogiks stipendium, Förskolans språkmiljö. Genom att vara en engagerad, passionerad och närvarande förskollärare har du gjort ditt bästa utifrån de förutsättningar och utmaningar en flerspråkig förskola erbjuder. Med en stor kreativitet, nyfikenhet och genomtänkt undervisning har du med små, enkla medel skapat en tillåtande, tillgänglig och rik språklig miljö. Du och din kollega Emilia Larsson Samolades har med ett medvetet och insiktsfullt ledarskap agerat som barnens språkmotorer utifrån vikten av att i den pedagogiska miljön erbjuda många olika mötesplatser. En inbjudande miljö som signalerar att alla barns uttrycksformer och hela språkliga register får komma till sin rätt. Ni är en inspirationskälla för många andra pedagoger genom alla de utmaningar det innebär att arbeta med de allra yngsta barnen som ännu inte har det verbala eller svenska språket. Ni använder er av hela omfånget där taktila och sinnerliga upplevelser tillsammans med digitala verktyg ökar barnens förståelse och stärker deras förmågor. Med ett omsorgsfullt och stöttande förhållningssätt tillsammans med er barnsyn bjuder ni in barnen och deras vårdnadshavare till delaktighet och samarbete genom dialog. Vikten av en god relationell kompetens i varje möte är något ni har en stor kunskap om. Det är varje människa som gör den stora skillnaden i det lilla sammanhanget. Något du Moa Bäversten har gjort genom att ha modet att sätta ljuset på dig själv och ditt ledarskap på ett professionellt, tryggt och seriöst sätt. Hos dig får varje barn förutsättningar att utvecklas och lära i enlighet med förskolans uppdrag och där barnen får möjlighet att göra sina röster hörda.

Vi i jurykommittén önskar dig fortsatt framgång och all lycka till med att påverka barnens framtid.

Juryns motivering till Emilia Larsson Samoladas

Det är med en stor ära och stolthet vi vill tilldela dig Emilia Larsson Samoladas Skapande Pedagogiks stipendium, Förskolans språkmiljö. Genom att vara en engagerad, passionerad och närvarande förskollärare har du gjort ditt bästa utifrån de förutsättningar och utmaningar en flerspråkig förskola erbjuder. Med en stor kreativitet, nyfikenhet och genomtänkt undervisning har du med små, enkla medel skapat en tillåtande, tillgänglig och rik språklig miljö. Du och din kollega Moa Bäversten har med ett medvetet och insiktsfullt ledarskap agerat som barnens språkmotorer utifrån vikten av att i den pedagogiska miljön erbjuda många olika mötesplatser. En inbjudande miljö som signalerar att alla barns uttrycksformer och hela språkliga register får komma till sin rätt. Ni är en inspirationskälla för många andra pedagoger genom alla de utmaningar det innebär att arbeta med de allra yngsta barnen som ännu inte har det verbala eller svenska språket. Ni använder er av hela omfånget där taktila och sinnerliga upplevelser tillsammans med digitala verktyg ökar barnens förståelse och stärker deras förmågor. Med ett omsorgsfullt och stöttande förhållningssätt tillsammans med er barnsyn bjuder ni in barnen och deras vårdnadshavare till delaktighet och samarbete genom dialog. Vikten av en god relationell kompetens i varje möte är något ni har en stor kunskap om. Det är varje människa som gör den stora skillnaden i det lilla sammanhanget. Något du Emilia Larsson Samoladas har gjort genom att ha modet att sätta ljuset på dig själv och ditt ledarskap på ett professionellt, tryggt och seriöst sätt. Hos dig får varje barn förutsättningar att utvecklas och lära i enlighet med förskolans uppdrag och där barnen får möjlighet att göra sina röster hörda.

Vi i jurykommittén önskar dig fortsatt framgång och all lycka till med att påverka barnens framtid.

Jurykommittén

Lena Edlund, Reza Saleh, Johan Anderblad, Kristina Ljunggren Jonsson, Tessan Åkerblom ordförande och My J Swahn har ingått i juryn.

Om stipendiet
Stipendiaterna tilldelades 10 000 kronor och en signerad illustration av Anna Höglund ur bokserien som handlar om Mina och Kåge, samt ett bokpaket med böcker inom förskolepedagogiken.

Anna Höglund är välkända för oss inom förskolepedagogiken, uppskattade av både barn och pedagoger. Anna räknas till en av Sveriges främsta illustratörer och har samarbetat med författare som Ulf Stark, Barbro Lindgren och Eva Susso. För sitt arbete som författare och illustratör har hon belönats med såväl svenska som utländska litteraturpriser, bland annat Elsa Beskow-plaketten, Deutscher Jugendliteraturpreis, Augustpriset, Astrid Lindgren-priset och Heffaklumpen.
Anna Höglund ingår i juryn för ALMA priset, världens största barn- och ungdomslitteraturpris till Astrid Lindgrens minne.

Följ oss på sociala medier
Facebook
Instagram